Filmrecension: The Hunger Games; dödens rulle (2012)

Mina åsikter: Man kan inte bara se första filmen i denna berömda trilogi. Slutet är inget slut, inte på långa vägar. Man känner sig inte lugn någonstans i kroppen efter att ha sett klart filmen, handlingen är brutal och kärlekshistorien något oäkta.
 The Hunger Games är ingen fin film i den bemärkelsen att det går att pusta ut vid åtminstone ETT tillfälle under de cirka två timmarna som dödaförstdödabästdödadödadöda-tävlingen håller igång.
 
Vad som är BRA dock är skåedespeleriet, samt att den inte är lika ÄCKLIG som den japanska lookalike-rullen. (krävs spybytta vid soffkanten för att palla med den haha). Och visst, en gnutta hopp existerar kanske, jag erkänner, efter att ha sett den. Trilogin borde ju sluta lyckligt på NÅT vis, i något hörn av storyn... eller...?
 
//Becka
 


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback