Christmas countdown; One starry christmas



Den första Nya Hallmark-julfilmen... Njä. Lite av en besvikelse. Bygger mest på typisk amerikansk julkärlek "On christmas eve I just wanna be with the ones I love..."


Ett par med helt olika visioner om framtiden - trouble in paradise från minut ett. Dagarna innan jul.... Så möter hon sin prins (jamen det är uppenbart) påväg till föräldrarna och mr bad-workaholic-bf i New York och på den vägen är det. 


Love love love. 
För lite jul :-( 
Cmon Hallmark - i want the regular cheesy ones with santas and lil mongrels!!! 


Bokrecension: It Takes a Witch (A Wishcraft Mystery #1)

Titel: It Takes a Witch
Författare: Heather Blake

Utgivningsår: 2012

Betyg: 10/10

Handling: Darcy Merriweather and her sister, Harper, hail from a long line of witches who have the power to grant wishes using spells. They've come to Enchanted Village in Salem, Massachusetts, to join the family business, but they soon find themselves knee deep in murder...

Until three weeks ago, Darcy and Harper were working dead-end jobs and trying to put their troubles behind them. Then their aunt Velma delivered a bombshell: They're actually Wishcrafters - witches with the power to grant wishes with a mere spell. Wanting a fresh start, they head to their aunt's magic-themed tourist town to master their newfound skills.

But their magic fails them when a wannabe witch turns up dead - strangled with Aunt Ve's scarf - and Ve's sweetheart, Sylar, is found looming over the body. Ve is standing by her man, but Darcy overheard Skylar wish that the victim would disappear - forever. With Harper distracted by her handsome new crush, Darcy is determined to sleuth her way to the truth. But it'll take more than a wish to unravel this mystery....

 


 

"It takes a witch" - boken hade mig i sitt grepp from page 1. Jag avgudar Charmed och har gått i åratal (känns det som) och innerligt längtat, trånat, suktat efter en bok inom samma kategori; som kan frambringa samma gos-känsla inom mig, men samtidigt bygga på någonting... lagom spännande. Något magiskt spännande.

 

"It takes a witch" uppfyllde alla önskningar. Skriven på ett målande vis också. Staden bok-serien utspelar sig i; den är älskvärd. Lika älskvärd som systrarnas Charmed-villa.

 

Slutet var inte mer... avslutande än att ja, just DEN bokens gåta löstes på ett elegant vis och författaren lyckades mjukt införa en försiktig fortsättning.

Second masterpiece in this serie - I want. ASAP.

 

10/10

... som häx-älskande tjej fick detta literära Amerikanska verk mig att må verkligt bra. Wow!

 

//Becka


Catching fire

Första Hunger games-rullen kändes "mjäh" efteråt. Inget ordentligt Slut och storyn kändes alltigenom hopplös; på tok för mörk och sorglig. 


Men! Nu är jag PEPP på att få se den nya på bio. Andra filmen i trilogin gav mig HOPP. Och handlingen var tusen gånger bättre - tänk då på att jag inte läst böckerna och hittills varit en ganska stark hater till hunger games.


den var spännande, gripande och jag känner nu att; fan, ja kanske finns det ändå hopp om att även denna fiktiva totalknäppa destruktiva farliga värld ska få sig ett lyckligt.


8/10 


~ Rebecka 

Bokrecension: Angelfall (Penryn and the End of Days #1)

Titel: Angelfall
Föfattare: Susan Ee
Utgivningsår: 2011
Mitt betyg: 4,5/5
 
Handling: It's been six weeks since angels of the apocalypse descended to demolish the modern world. Street gangs rule the day while fear and superstition rule the night. When warrior angels fly away with a helpless little girl, her seventeen-year-old sister Penryn will do anything to get her back.

Anything, including making a deal with an enemy angel.

Raffe is a warrior who lies broken and wingless on the street. After eons of fighting his own battles, he finds himself being rescued from a desperate situation by a half-starved teenage girl.

Traveling through a dark and twisted Northern California, they have only each other to rely on for survival. Together, they journey toward the angels' stronghold in San Francisco where she'll risk everything to rescue her sister and he'll put himself at the mercy of his greatest enemies for the chance to be made whole again.
 


Den här boken var verkligen mycket bättre än jag förväntade mig! Efter att ha läst handlingen kändes den väl halvbra, inget att priotera. Men sedan så såg jag den i Pocket Shop och bestämde mig för att bara tuta och köra. Att köpa Angelfall kan jag lugnt och säkert säga var inte ett misstag!

Jag älskade vartenda ord av den! En riktig bladvändare! 
Historien var unik och mycket välskriven. Likaså karaktärerna! Åh... karaktärerna...
Först och främst, bokens lilla hjältinna; Penryn Young. Hon var stark, smart och gjorde verkligen allt för att hålla hennes familj säker. 
Raffe... Jag finner knappt några ord! Han var bara underbar! Hans corny och sarkatiska humor, och det svarta håret och blå ögonen... PRECIS min typ ;) hehe... Nemen, jag kan inte säga så mycket utan att spoila något. Men för er som har läst boken, så vet ni vad jag menar när jag säger att slutet, när han lackade loss totalt... Det var SÅ ROMANTISKT!! På sitt egna lilla vis såklart, för samtidigt så var det ju fruktansvärt tragiskt...
 
Penryns mamma var också en favorit hos mig. Det speciella med henne är ju att hon är galen, vilket är rätt så intressant att se. Hon går ju inte på några mediciner, så man kan lugnt säga att hon lever i sin egna något creepy värld.. x'D
 
I övrigt så var boken packad med action, och den gjorde mig fakitskt lite småskraj vid vissa lite extra gory delar. 
Den hade minst sagt ett högt tempo, och var i princip felfri. 
 
Det enda som hindrade mig från att ge den 5/5 i betyg, var att jag hade så otroligt många frågor genom hela boken. Framförallt om änglarna dådå! Susan lämnade små hintar med information här och var, som fick mitt huvud att virvla med frågor och funderingar. För trots att jag lyckades måla upp en rätt bra bild om hur världen såg ut, så var det mycket som inte besvarades. Dock så var ju det egentligen rätt så smart av författaren. Fick ju än egentligen bara att vilja läsa mer.. ;)
 
För att avrunda denna recension; LÄS DEN! Den är fantastisk! 119:- på Pocket Shop.. :3
 
 
/Hennie

Filmrecension: The Hunger Games; dödens rulle (2012)

Mina åsikter: Man kan inte bara se första filmen i denna berömda trilogi. Slutet är inget slut, inte på långa vägar. Man känner sig inte lugn någonstans i kroppen efter att ha sett klart filmen, handlingen är brutal och kärlekshistorien något oäkta.
 The Hunger Games är ingen fin film i den bemärkelsen att det går att pusta ut vid åtminstone ETT tillfälle under de cirka två timmarna som dödaförstdödabästdödadödadöda-tävlingen håller igång.
 
Vad som är BRA dock är skåedespeleriet, samt att den inte är lika ÄCKLIG som den japanska lookalike-rullen. (krävs spybytta vid soffkanten för att palla med den haha). Och visst, en gnutta hopp existerar kanske, jag erkänner, efter att ha sett den. Trilogin borde ju sluta lyckligt på NÅT vis, i något hörn av storyn... eller...?
 
//Becka
 

Bokrecension: The One (The Selection #3)

 Titel: The One

Författare: Kiera Cass

Utgivningsår: 2014

Mitt betyg: 8/10

Handling: When she was chosen to compete in the Selection, America never dreamed she would find herself anywhere close to the crown—or to Prince Maxon's heart. But as the end of the competition approaches, and the threats outside the palace walls grow more vicious, America realizes just how much she stands to lose—and how hard she'll have to fight for the future she wants.


The One var inte den bästa boken i serien, men den var fortfarande väldigt bra. Såsom berättelsen har rört sig framåt så har det övergått ifrån en feelgood-bok till..ja, något mycket mer seriöst och djupt. 

 

Gillade att det var mer action i den här boken. Dock fick vi på grund av det säga adjö till flera karaktärer, som jag verkligen gillade. 

 

Vad gällde karaktärerna så var nog Celeste min absoluta favorit. Där kan man snacka karaktärsutveckling. Hon gick från någon som jag hatade, till någon jag såg upp till. 

Direkt efter Celeste så kommer självklart Maxon (än en gång *swoon*), Americas familj (förutom Kota) och hennes tjänsteflickor.  

 

America själv har jag haft väldigt blandade känslor kring. I ena sekunden så älskar jag hennes ärlighet, att hon är så godhjärtad och hennes styrka och beslutsamhet. Men vad jag störde mig en del på, framförallt i The One, var att i princip alla problemen som uppstod för henne kunde ha lösts genom simpel konversation.  

 

Jag kommer verkligen att sakna the Selection. Med en värmande sorts humor, och en hjärtskärande romans så har serien fått mig att skratta, skrika och gråta. Jag förälskade mig verkligen i karaktärerna och kommer sakna dem så mycket. 

 

Tills The Heir kommer ut, d.v.s. ;) (ett inlägg om the Heir kommer sen) 

 

The One får betyget 8/10 ifrån mig, likaså får serien i helhet. 

  

/Hennie


Recension: Moulin Rogue (2001)

Handling: A poet falls for a beautiful courtesan whom a jealous duke covets in this stylish musical, with music drawn from familiar 20th century sources.
 
Mina åsikter: Förra helgen fyllde min bästa kompis år, och hon firade det med en liten fest. För att runda av kvällen så bestämde vi oss för att se på film, nämligen Moulin Rouge, som jag har velat se väldigt länge. 
 
Måste säga att jag var rätt så besviken på Moulin Rouge. Jag hade ingen aning om vad den handlade om, förutom att det var en musikal. Förväntade mig en utdragen, förbjuden, trollbindande romans och ett dramatiskt slut. Visserligen så var den ju RÄTT så dramatisk, men inte på det sättet jag förväntade mig. I för sig så var det ju en musikal, och det är väl sånt man får vänta sig av just en musikal. Men i det stora hela så tyckte jag helt och hållet inte om den särskilt mycket!

Dock så var det bra skådespel, fin musik, bra handling och filmen var "roligt" gjord. Och med det så menar jag att den var väldigt...färgstark! Dock så var rätt så spretig, och lite småförrvirrande vid vissa delar. 

Ångrar dock inte att jag såg den. Känns som en sån där film som är en del av allmänbildningen, tillsammans med typ Titanic, Harry Potter och liknande.

Blev en rätt så kort recension, men men. För att avsluta detta så ger jag filmen 6/10. Rekommenderar den till er som älskar musikaler! :P 
 
/Hennie
 

Bokrecension: The Elite (The Selection #2)

 Titel: The Elite

Författare: Kiera Cass

Utgivningsår: 2013

Betyg: 7/10

Handling: The Selection began with thirty-five girls.
Now with the group narrowed down to the six Elite, the competition to win Prince Maxon's heart is fiercer than ever—and America is still struggling to decide where her heart truly lies. Is it with Maxon, who could make her life a fairy tale? Or with her first love, Aspen? 


Jag har ganska blandade känslor angående the Elite. Jag tyckte självklart att den var fantastiskt bra, men inte liika bra som sin föregångare, the Selection.

The Elite var definitivt mycket mörkare, och jag skrattade inte lika mycket som jag gjorde när jag läste the Selection. Den övergick från en feel-good serie till något lite mer seriöst och djupt (fick mig till och med att fälla en tår vid ett visst ställe...), vilket jag egentligen inte hade något emot. Fick mig bara att gilla den på ett annat sorts sätt!

 

Angående karaktärerna så måste jag säga att jag hade aaaningens svårt för America. Hon var så söt, omtänksam och ärlig i början av boken, men mina åsikter ändrades och helt plötsligt fann jag henne något irriterande. Dock så var hon så stark och målmedveten i slutet, och det fullkomligt älskade jag! Ska bli jättekul att få se den sidan av henne i The One!

 

Vad det gällde de andra karaktärerna så störde de mig allt mer och mer såsom boken gick vidare. Framförallt vad gällde kung Clarkson. Fyfaan vad jag hatar honom! Allt han gjort mot Maxon och nu mot America, bara äcklar mig. Usch!!!!

Dock så började jag gilla Aspen allt mer och mer! Men jag skulle fortfarande hellre se America med Maxon, men jag antar att vad som helst kan hända...

Och Anne, Mary och Lucy behåller sin plats i mitt hjärta! De är ju bara för söta!

 


Det var nog allt jag tänkte säga om The Elite. Ser framemot att få läsa the One! Och om du inte har läst the Selection än, så rekommenderar jag den DEFINITIVT!!!

/Hennie


American horror story

Nuvarande säsong är... ja. På sätt och vis börjar jag tröttna litegrann. När AHS började sändas tyckte jag verkligen om den. Obehaglig och LAGOM konstig med en fin kärlekshistoria insnörad i storyn. Men det har nog gått lite väl långt nu. Avsnitten är mest äckliga. De som skriver manuset tar i så de spricker nästan med att hålla AHS-flamman vid liv. Så mycket att de istället, i princip dödar den. CHILL OUT I say. Ni lyckades göra en grym skräck-säsong för ett par år sedan (2 & 3 var decent de med). Ta några steg bort från klippkanten nu. Innan serien snubblar till och boom. Pulver. 



Bokrecension: The Selection (The Selection #1)

Titel: The Selection

Författare: Kiera Cass

Utgivningsår: 2012

Mitt betyg: 5/5

Handling: For thirty-five girls, the Selection is the chance of a lifetime. The opportunity to escape the life laid out for them since birth. To be swept up in a world of glittering gowns and priceless jewels. To live in a palace and compete for the heart of gorgeous Prince Maxon. 

But for America Singer, being Selected is a nightmare. It means turning her back on her secret love with Aspen, who is a caste below her. Leaving her home to enter a fierce competition for a crown she doesn't want. Living in a palace that is constantly threatened by violent rebel attacks.

Then America meets Prince Maxon. Gradually, she starts to question all the plans she's made for herself--and realizes that the life she's always dreamed of may not compare to a future she never imagined.


 

Dystopisk värld möter the Bachelor och det indiska kastsystemet. Pretty much sums it up. 

 

Ordet trollbindande har nog aldrig passat in så bra på en bok förut! The Selection var verkligen underbar. En historia lika vacker som dess omslag. Jag fullkomligt älskade den! 

 

The Selection handlar då om America Singer som blir utvald att få delta i the Selection. Tävlingen där 35 slumpmässigt valda tjejer får tävla om prins Maxons hjärta. 

Handlingen kändes verkligen så unik och annorlunda från allt annat jag läst. Det var verkligen en riktig feelgood-bok, som fick mig att skratta flera gånger. Och romantisk var den också! 

När jag slog upp boken för första gången så kunde jag aldrig ha anat att jag knappt skulle kunna lägga ifrån mig den igen. Den var så vackert skriven och jag älskade karaktärerna! 

 

Vad jag gillade med America var att hon var så stark, ärlig och godhjärtad genom hela boken. Som exempelvis med hennes tjänsteflickor, eller med Maxon dådå. Och att bro på Maxon… Maxon, Maxon, Maxon… Jag finner inga ord *swoon*. 

 

SÅ, om du är ute efter en rolig, romantisk, välskriven feelgood-bok så har du kommit rätt. LÄS den bara. Bara läs den. 

 

Om jag ska klaga på något, så är det att jag aldrig riktigt fick grepp om vilken i tid den utspelade sig i. Visst förstod jag att det var en dystopi. Men… Det var liksom inte lika klart, fick inte riktigt upp en bild i huvudet. 

 

Men men.. Boken får en KLAR femma från mig. :) 

Genomsnittlig känsla:

 

/Hennie


Bokrecension: Allegiant (Divergent#3)

Titel: Allegiant

Författare: Veronica Roth

Utgivningsår: 2013

Språk: Eng

Betyg: 3/5

Sidor: 526

Handling: The faction-based society that Tris Prior once believed in is shattered—fractured by violence and power struggles and scarred by loss and betrayal. So when offered a chance to explore the world past the limits she’s known, Tris is ready. Perhaps beyond the fence, she and Tobias will find a simple new life together, free from complicated lies, tangled loyalties, and painful memories.

 

Herregud… Jag vet inte ens vart jag ska börja nånstans! 

 

Först och främst, jag fullkomligt ÄLSKADE de två första böckerna i Divergent-serien, Divergent och Insurgent. Dock så lämnade Allegiant mig rejält besviken. 

 

Precis som böckerna innan, så var Allegiant välskriven, men ack så långtråkig. Tog mig ungefär en månad att läsa den, vilket är stor skillnad från hur det var med de två första. Kan dock inte riktigt sätta fingret på vad exakt det var som gjorde boken så tråkig. Kanske var det den något lama och orealistiska förklaringen till hela falang-systemet och världen som låg utanför Chicago? Kanske var det Tobias' larviga reaktion till de svaren de fick? Eller kanske var det bara att det inte egentligen hände ett smack! 

 

Inte förrän efter 450 sidor blev jag särskilt intresserad i vad som hände, och hur karaktärerna påverkades av det. Och måste säga att slutet inte alls föll mig i smaken… ÖVER HUVUD TAGET. Om ni har läst boken förstår ni säkert vad jag syftar på… Dock så påverkade slutet mig i alla fall, för tänker inte ljuga; jag fällde en och annan tår. 

 

Jag rekommenderar bokserien, absolut. Men beware, slutet kunde ha varit bättre! 

Allegiant får betyget 3/5 från mig.

 Genomsnittlig känsla: (inspirerat av iheartfantasy.blogg.se) 

/Hennie


Recension: The Maze Runner (2014)

Handling: Thomas is deposited in a community of boys after his memory is erased, soon learning they're all trapped in a maze that will require him to join forces with fellow "runners" for a shot at escape.
 
Mina åsikter: Jag älskade The Maze Runner! Unik handling, som för en gångs skull utspelade sig ur killens perspektiv. Den var spännande, underhållande och alla skådisar var bra! Eller ja, skådisen som spelade Teresa var väl inte helt fantastisk. Faktum är att hon sög. Punkt. 
Filmen var även mycket välgjord! Dock kunde jag tycka att vissa delar, som kunde ha varit djupa och jag vet inte "mystiska", var väldigt torra och platta. 
 
Ser MYCKET framemot att läsa böckerna och att se den andra filmen. Var verkligen en rejäl cliff-hanger mot slutet, vilket bara gör mig ännu mer exalterad inför uppföljaren!
 
Detta var typ vad jag tyckte i det stora hela! Har ni sett filmen? I så fall, vad tyckte ni? 
 
/Hennie
 
 

The inbetweeners 2 (2014) - toppbetyg!

första filmen  var "njääää..." - självklart hade jag lagt mina förväntningar inför denna nya film på den nivån. jag ÄLSKAR serien (typiskt brittisk, grov och hysteriskt rolig) dock. nåväl, igår kväll såg jag filmen . och jag säger bara "yaaaaaaaaaaaaaay woooow vovovovovovBAM" - den var kanon! kändes som att se ett EXTRA långt serie-avsnitt. och det fanns MÅNGA stunder då jag gömde huvudet under täcket för att scenerna var så skämmiga (som de ska vara!!!) och skrattade så bröstkorgen gjorde ont. (japp bokstavligen talat haha)
 
/ Rebecka
 
 
 
 

Recension: Godzilla (2014)

Handling: The world's most famous monster is pitted against malevolent creatures who, bolstered by humanity's scientific arrogance, threaten our very existence.
Betyg (IMDb): 6,8/10 
 
Mina åsikter: Jag har sett Godzilla från 1998 förrut, dock kommer jag inte ihåg några specifika detaljer. Men av vad jag faktiskt minns, så tycker jag att den var mycket bättre än denna nya version.
Filmen hade jättebra effekter och någorlunda skådisar! Dock så var den lite förvirrande vid vissa delar och ologisk. Skulle ha velat se mer känslor involverade i den, både i slutet och början. De "emotionella" scenerna som fanns i filmen var inte tillräckligt starka enligt mig!
Så, jovisst rekommenderar jag den till er som gillade den gamla versionen av Godzilla, men förvänta er inget storslaget! :3
 
Jag ger filmen betyget 6/10.
/Hennie
 

First Impression: Finding Carter

Handling: A teenager finds out she was abducted as a toddler and returns to her biological family.
 
Åsikter: Har varit hemma från skolan med en nasty förkylning i några dagar, så betade igår av hela 5 avsnitt av nya MTV serien "Finding Carter". 
 
Handlar om Carter Stevens som får reda på att kvinnan hon trodde var sin mamma, egentligen kidnappade henne när hon var tre år gammal. Carter tvingas återvända till hennes biologiska familj, en minst sagt stor omställning. 
 
Måste säga att jag hittills verkligen gillar serien! Tycker att handlingen är mycket intressant. Har inte riktigt sett nåt sånt i en serie förrut. 
 
Kan hända att den är lite cheesy och awkward ibland, både p.g.a skådisarna, men även dialogen. Men det stör mig egentligen inte! Tycker dock att huvudpersonen, Kathryn Prescott som spelar Carter, gör ett riktigt bra jobb ifrån sig. 
 
Hittills så gillar jag mest Carter, Max och Grant! De har jag gillat ända sedan början. Sen så har mina åsikter angående pappan och mamman ändrats helt efter att ha sett några avsnitt. Mamman börjar bli lite varmare, medan pappan blir allt mer girig för varje avsnitt... Synd! Gillade honom jättemycket i början... 
 
Tydligen så har de redan fått grönt ljus till en andra säsong, så även det är ju kul :) 
Rekommenderar Finding Carter till de som gillar familje- och tonårsdraman. 
 
Hittills så får serien betyget 7/10, men återkommer med det slutgiltiga betyget när jag sett klart säsong 1 ;) 
 
/Hennie
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg