Bokrecension: Allegiant (Divergent#3)
Författare: Veronica Roth
Utgivningsår: 2013
Språk: Eng
Betyg: 3/5
Sidor: 526
Handling: The faction-based society that Tris Prior once believed in is shattered—fractured by violence and power struggles and scarred by loss and betrayal. So when offered a chance to explore the world past the limits she’s known, Tris is ready. Perhaps beyond the fence, she and Tobias will find a simple new life together, free from complicated lies, tangled loyalties, and painful memories.
Herregud… Jag vet inte ens vart jag ska börja nånstans!
Först och främst, jag fullkomligt ÄLSKADE de två första böckerna i Divergent-serien, Divergent och Insurgent. Dock så lämnade Allegiant mig rejält besviken.
Precis som böckerna innan, så var Allegiant välskriven, men ack så långtråkig. Tog mig ungefär en månad att läsa den, vilket är stor skillnad från hur det var med de två första. Kan dock inte riktigt sätta fingret på vad exakt det var som gjorde boken så tråkig. Kanske var det den något lama och orealistiska förklaringen till hela falang-systemet och världen som låg utanför Chicago? Kanske var det Tobias' larviga reaktion till de svaren de fick? Eller kanske var det bara att det inte egentligen hände ett smack!
Inte förrän efter 450 sidor blev jag särskilt intresserad i vad som hände, och hur karaktärerna påverkades av det. Och måste säga att slutet inte alls föll mig i smaken… ÖVER HUVUD TAGET. Om ni har läst boken förstår ni säkert vad jag syftar på… Dock så påverkade slutet mig i alla fall, för tänker inte ljuga; jag fällde en och annan tår.
Jag rekommenderar bokserien, absolut. Men beware, slutet kunde ha varit bättre!
Allegiant får betyget 3/5 från mig.
Genomsnittlig känsla: (inspirerat av iheartfantasy.blogg.se)
/Hennie
Bokrecension: City of Ashes (The Mortal Instruments #2)
Titel: City of Ashes (eng), Stad av Aska (sve)
Genre: Young-Adult, Fantasy
Författare: Cassandra Clare
Handling: Clary Fray just wishes that her life would go back to normal. But what's normal when you're a demon-slaying Shadowhunter, your mother is in a magically induced coma, and you can suddenly see Downworlders like werewolves, vampires, and faeries? If Clary left the world of the Shadowhunters behind, it would mean more time with her best friend, Simon, who's becoming more than a friend. But the Shadowhunting world isn't ready to let her go — especially her handsome, infuriating, newfound brother, Jace. And Clary's only chance to help her mother is to track down rogue Shadowhunter Valentine, who is probably insane, certainly evil — and also her father.
To complicate matters, someone in New York City is murdering Downworlder children. Is Valentine behind the killings — and if he is, what is he trying to do? When the second of the Mortal Instruments, the Soul-Sword, is stolen, the terrifying Inquisitor arrives to investigate and zooms right in on Jace. How can Clary stop Valentine if Jace is willing to betray everything he believes in to help their father?
Mina åsikter: Den andra delen i "The Mortal Instruments" -serien; City of Ashes var precis så fantastisk som jag trodde att den skulle vara. Jag absolut älskade den! Den hade fantasi, action, drama, komedi och spänning. Allt jag kan önska i en bok! Än en gång, jag var mer än nöjd med den. Clare är en så bra författare! Jag älskar hur hon beskriver karaktärerna och deras omgivning i sådana målande ord. Den hade ett högt tempo, så det förekom inte en tråkig stund. Historien tog oväntade vändningar som gjorde mig nästan klistrad till dess sidor och trollbindande ord.
Jag rekommenderar denna serie även för dem som kanske inte tycker om fantasy så mycket. Den är rolig, fylld av dramatik, fantasi och naturligtvis action, som jag tror skulle kunna göra nästan vem som helst intresserad.
Så, det var nog allt jag hade att säga för idag. Ska läsa City of Glass nu ... Hej då! ;)
/Hennie
Bok- & filmrecension: The Mortal Instruments: City of Bones
Lika överraskad av hennes förmåga att se dem, förklarade sig mördarna som skuggjägare: en hemlig stam av krigare tillägnade att bekämpa jorden från demoner. Inom de kommande 24 timmarna försvinner Clarys mor och Clary dödas nästan själv av en grotesk demon. Men varför skulle demoner vara intresserade av en vanlig människa som Clary och hennes mor? Och hur kunde Clary plötsligt se skuggjägare?
Titel: The Mortal Instruments: City of Bones
Författare: Cassandra Clare
Enligt mig, så hade City of Bones inga brister. Jag älskade karaktärerna, och hur Clare beskrev dem, deras omgivning, och bara ... ALLT! Det var en bok som jag verkligen inte kunde slita ögonen ifrån.
Rekommenderar till alla som gillar fantasy, action, romantik, och den där sarkastiska typen av humor. ;)
Castingen anser jag var perfekt, och skådespelet var i princip felfritt. Dock så var jag mycket besviken på hur mycket filmen skilde sig från boken. Tydligen så hade de ju inte en tillräckligt stor budget, och filmen skulle bli för lång om man inte ändrade på vissa saker. Men vissa delar KUNDE man väl ha gjort om så att de följde boken aningens bättre, utan att spendera allt för mycket pengar. Som då Clary och Jace besökte Madame Dorothea, eller då de var i Hotel Dumort för att rädda Simon, eller det totalt KATASTROFALA slutet.
Som tur är så får de i alla fall en andra chans. Till en början så tänkte man inte fortsätta filmatisera de andra böckerna, eftersom att den första inte hade fått särskilt bra respons. Men p.g.a tillräckligt mycket support från fansen så kommer det göras en film av City of Ashes också. Bara att hålla tummarna och hoppas att de inte viker av lika mycket från boken igen.
“The studio is still certain that they will make this movie, but it’s not me who directs it. I will focus on other projects in the future. Shadow Hunters was a great experience and it gave me a good window to show off.”
-Harald Swart, regissör av City of Bones
“We believe strongly in her and the world that she has brought to the readers, but we feel that the movie obviously under-performed. Something was wrong there, and we are trying to make it right the next time.”
-Martin Moszkowicz, verkställande styrelseordförande för Constantin Films och producent
/Hennie
Bokrecension: The Fault In Our Stars
I really enjoyed reading this book, as it definitely was out of my 'comfort zone' and I usually do not go for books like TFIOS. But it was surprisingly good. Funny, kind of poetic, sad, beautiful, and well, I guess, life-changing on a certain level. Or, well... I would'nt go as far as life-changing, but it made me think. And made me want to spend more time with my mom and dad, and just take more pictures, to keep as a memory from some moments in my life that are worth remembering...
Well well, I liked it. It was actually funny at some points and contained plot-twists that i really wasnt expecting, at all. But a tiiiny but to uneventfull for my taste, as I usually read fantasy/action books. That's why I gave it a four, instead of a five. But i DEFINITELY recommend it! :)
Kommer snart se filmen på bio också, så recension på även den, samt jämförelser mellan boken och filmen, läggs upp snart :)
/Hennie